Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







fredag 20 april 2018

Lisa: När jaktsuget sätter in






Idag har det varit så varmt att jag blev litet trött? Jag?! Men nu har jag piggnat till, och jamat till matte att sätta på leksaken jag aldrig tröttnar på. Minst en timmes jakt blir det varje dag. Jag vet inte hur det är med er, men jag får ett väldigt sug efter att jaga rätt som det är? Ibland tassar jag då till min fjäril, alternativt börjar intressera mig för mattes fötter. Då förstår hon vad som gäller. 

Önskar er en lekfull och positiv helg med mycket sol!




 

fredag 13 april 2018

Lisa: Grönt ska det vara!





För en tid sedan fick jag en sovpelikan. Vet ni inte vad det är? En fågel med långa ben som är mysig att nosa på när man ska sova, förstås! Här har jag tagit den med mig högst upp i mitt klösträd. Håller om den litet, så den inte kan smita. 

Nån som undrar över kvistarna? När det kommer blombuketter med kvistar i paxar jag genast kvistarna. Drar jag ut dem med en gång. Resten kan få stå kvar. Blommor tycker jag är helt ointressanta. Grönt ska det vara! Min allra första kvist har efter några månaders bearbetning blivit en knappt decimeterstor pinne. Duger till nöds. Men nu har jag fått nytt fräscht material, som ni ser!

Hoppas ni får en skön och avkopplande helg! 


tisdag 10 april 2018

Man kan ju undra?



Njutning är bara förjamet!
Det är ju detta jag minns, att det är så det ska vara? Solen skiner och gör pälsen alldeles lagom behagligt varm. Jag tassar ut på morgonen och kommer inte in förrän det är sena kvällen. Nu undrar jag bara, vad är vitsen med allt det där kalla, måste det komma varje år och göra tillvaron seg och trist alldeles för länge??? När man kan ha det så här?



torsdag 5 april 2018

Lisa: Mattes fötter duger bra!



Så här efter allt påskgodis är det bra med litet träning

Som tassar utåt sträck...

...och huvudstupa framåt böj!
Efter avslutat träningspass är det numera trevligt att tassa ut på altanen för en stunds fågelspaning. Luften känns riktig behaglig, och i solen är det varmt! Nästan så det tar emot att tassa in igen. Och vet ni, idag såg jag inte bara fåglar där ute, en gul fjäril fladdrade omkring! Tyvärr på andra sidan nätet, hade gärna tagit mig en närmare titt på den annars.

En annan bra sak är att Gustav är ute mest hela dagarna, vilket innebär fri tillgång till hela mitt hus. Jag har ju litet svårt att förstå och acceptera att han också måste bo här? Väldigt bra alltså att han gärna bor i växthuset. Det kan han få ha för sig själv!

Nu är det snart helg igen. Husse är inte hemma, blir visst borta mest hela månaden. Gustav tycker det är trist, men jag bryr mig inte så mycket. Jag kan alltid jaga mattes fötter i stället. 

Hoppas i alla fall att det äntligen blir en härligt vårlik helg för oss allihopa!




torsdag 29 mars 2018

Önskar er en...




Hoppas ni får en avkopplande och skön påskhelg!

Gustav och Lisa med sina uppassare


 

tisdag 27 mars 2018

Hade litet flyttplaner



I helgen skojade litet med matte, husse och våra grannar. Jag upptäckte till min glädje att den så jamade gräddgrannen hade kommit. (Jag brukar alltså bli trakterad
Nä, jag kan ju inte flytta. Vem ska då sköta kontoret?
med en skvätt grädde där.) Dessutom brukar jag bjudas på rejält med gos och snällt prat. Styrde därför kosan dit på bestämda tassar och signalerade min ankomst. 


De blev glada och bjöd genast in mig. Efter att ha druckit upp grädden, nosat runt en stund och konstaterat att läget var lugnt, tassade jag in i sängkammaren. Upptäckte att sängarna var väldigt bekväma. Måste ha slumrat till, för jag vaknade av att grannen klappade mig och meddelade att det var dags att gå hem? Hem?? Det var då jag skojade litet med allihopa! Jag låtsades som om jag hade flyttat till grannen! Hade det ju så lugnt och skönt utan en enda irriterande katt i närheten. Helt ärligt hade jag ingen som helst lust att tassa hem. Försökte alltså hålla mig kvar där så gott jag kunde, men som vanligt är man chanslös i såna situationer.

Jag blev helt sonika nedsatt utanför ytterdörren, och sedan började grannen gå mot mitt hus. Vad kunde jag göra annat än tassa efter? När vi kommit fram öppnade husse dörren för oss, och då tyckte jag det var lika bra att flytta hem igen. Vilket igår visade sig vara rätt beslut, för nu är det tomt i gräddgrannhuset igen. Förresten skulle nog husse och matte bli väldigt ledsna om jag flyttade? Och jag kan ju inte leva på bara grädde!





fredag 23 mars 2018

Lisa: Paus? Njaa...



Försöker koppla av en stund i alla fall

 Jag har mer än fullt upp nu med att hålla rätt på alla gästerna som besöker Restaurang Pipiga Pilfinken, men en liten paus måste jag unna mig. Eller paus och paus, här inne behöver både matte och husse hållas under viss uppsikt och tuktan, så riktigt ledig är jag ju aldrig.



Alla i mitt hus önskar er en bra helg, och hoppas att ni inte ska sakna den borttappade timmen alltför mycket!


 

onsdag 21 mars 2018

Grönt som grönt?




Jag tassar ut på förmiddagen, solen skiner, det är skönt
Människorna ser mig inte, tror att jag är ute och jobbar
Att få dem att fatta detta sorts arbete är nog inte lönt
De får tro att det är av lathet jag utepatrulleringen nobbar
Men här är det varmt, finns växter, och det är väl grönt som grönt??


 

torsdag 15 mars 2018

Vilken tur



Just nu är det riktigt bra här. Och vet ni varför? Det händer
Jahajam, slut igen. Men det gör inget, husse står beredd med påfyllning!
absolut ingenting! Allting går enligt invanda rutiner. Jag får sova och äta hur mycket jag vill. Särskilt det sistjamade är ett privilegium, har jag förstått? Trots att jag nu tuggar i mig nästan dubbel ranson varje dag, fylls matskålen på hela tiden. Mina människor påstår att det "bara rinner av mig"? Vilket naturligtvis är en stor överdrift! Här rinns det minsann inte, utom vid de tillfällen när det ska rinnas, förstås!


På jam om det, nu har jag upptäckt fördelarna med att använda låda i stället för buskar och gräs. Förut försökte jag hålla mig så länge jag kunde, bara för att slippa lådan. Inte längre. Självklart ska man först gå på lådan, för att efter det kunna ta en inspektionsrunda i lugn och ro där ute! Det tog många år för mig att komma på det. Vilken tur att jag har fått bli så gammal att jag hann lära mig!

Häromdagen kunde jag sitta och sola på trappan till vedboden i flera timmar. Det var alldeles ljuvligt! Men nu har jag hört att våren gått och gömt sig, och inte tänker visa sig på ett bra tag? Tråkig lek, tycker jag. Tills den behagar komma fram igen får jag väl fortsätta göra ingenting, och njuta av det. 

Hoppas ni får en skönt lat eller härligt aktiv helg, vilket ni önskar!



 

fredag 9 mars 2018

Lisa: Det är bara två saker...



Det är inte klokt vad mycket jag har åstadkommit sedan jag bosatte mig här! När jag tänker tillbaka hur det såg ut i
Visst syns det att jag vet vad jag vill?
rummen när jag först kom, oj, oj, oj, vilken skillnad! Mina människor är säkert tacksamma över hur luftigt det blivit i huset? Naturligtvis hittar jag fortfarande prylar som är olämpligt placerade, men det är ju bara att putta ner dem på golvet! Ibland är de litet trögfattade och ställer tillbaka det jag lagt där nere. Då är det bara att börja om från början igen. Till slut brukar polletten ramla ner, och jag får som jag vill. Ytterligare en fri yta. 


Jag känner mig alltså nöjd med hur jag lyckats uppfostra matte och husse hittills. Men jag har några problem jag har svårt att rätsida på? Ett är husses ovilja att låta mig hjälpa till att vika ihop överkastet på kvällarna. Helt illvilligt brukar han ofta passa på när jag är ute på altanen eller så. Hur elakt är inte det, när han vet hur jag älskar att sno in mig...eh, se till att vikningen blir perfekt?! 

Sen är det en annan sak på kvällarna som jag inte tål. Matte sköljer munnen med något sen hon borstat tänderna. Hon låter och låter. Jag har faktiskt tassat till henne i mina försök att få henne sluta med såna hemskheter. Värsta ljudet! Tror ni hon lytt mina jam? Nej då, i stället har hon stängt dörren och fortsatt med eländet  i "hemlighet"! Naturligtvis hör jag ändå på andra sidan dörren vad hon har för sig, och jamar ihärdigt och uppfordrande till henne att upphöra med dumheterna.

Frånsett de här sakerna styr jag ruljangsen här med fast tass. Jag och mina inneboende önskar er en fin helg!


tisdag 6 mars 2018

Jag väntar allt litet till




Matte påstod att det var soligt och fint ute? Försökte till och med lura i mig att det kändes som vår! Mig lurade hon inte. 
Fast jag stod en bit från dörren kände jag mycket väl att temperaturen som strömmade in inte var av det värmande slaget. Men sedan hon öppnat dörren litet till gick jag med på en stunds spaning sittande inne på dörrmattan. Tyvärr får jag aldrig arbeta på det sättet nån längre tid så här års. Men att sitta inne i sängkammaren på den varma fönsterkarmen och spana är inte så dumt, det heller. Bäst, faktiskt, anser jag. Åtminstone tills det blir innetemperatur där ute. 




 

fredag 2 mars 2018

Lisa: Och vem skulle tro på det här??



Nu ska jag berätta en historia som ni kanske inte tror på, men matte och jag kan lova att den är alldeles sann. Matte säger att hon alltid kommer fundera på vad det var som vi såg?

Det var jag som upptäckte DET först. Min svans började slå så hårt att matte kom, undrande vad det var som lät? När hon såg mitt fokuserande på något ute på farstubron tittade hon också ut. Något rörde sig där. Först trodde matte att det var en katt, fast utan svans. Men också utan öron? Och dessutom skulle det varit en jättekatt.

Så här såg DET ut, fast mera rakt i ryggen

Inte särskilt konstigt ännu, tycker ni kanske? Men hör här: DET satt på bron och gungade fram och tillbaka, fram och tillbaka. Och på huvudet låg den lilla tomma vattenkannan, 1-liters, som husse ställt på bron tidigare på kvällen!



Den låg på sidan uppe på huvudet, precis som på bilden ovan, med pipen framåt och handtaget bakåt. Hela handtaget syntes, kannan satt inte fast i något. Den är ju alldeles slät, och litet oval i formen som vattenkannor brukar vara. Att få den att balansera på huvudet borde vara ett konststycke? Men, matte och jag stod där i säkert tio minuter och tittade på DET som satt och gungade med vattenkannan som fastlimmad på skallen?? Till slut kom kannan i riktig svajning och föll ner i trappan. I samma ögonblick var DET borta, puts väck, utan att vi hann se vart DET tog vägen? 

Därmed är jag nöjd och har lagt det bakom mig, men matte går fortfarande och undrar vad som hände? För vet ni vad, DET såg ut precis som en havsörn! Men vem kan tro på en sån historia?? 

Att det skulle sitta en havsörn på vår farstubro är osannolikt i sig, men att den dessutom skulle sitta där och gunga, med en vattenkanna på skallen...då har man väl passerat alla gränser för trovärdighet??

Om ni kommer på nån förklaring på det här i helgen får ni gärna berätta den! För övrigt hoppas jag ni inte ska behöva frysa i helgen, eller bli insnöade. Det är ingen hyfs på den här vintern som kommer när man tror att det ska börja våras?! Må så gott ni kan!

 



tisdag 27 februari 2018

Den allra finaste presenten!



När jag låg och slappade litet idag kom husse in med en stor kartong. Jag satte mig upp i sängen, aningen undrande?

Det prasslade och prasslade...

Titta här vad husse först hittade i kartongen! Nu kan vi tända ett ljus och tänka på Sippo som har tassat över Regnbågsbron.

Men det fanns mer i paketet kan ni tro! Nånting som som var jättetungt! En katt! Jag blev allt litet konfunderad först? Var det JAG som satt där???

Måste göra en riktigt noggrann inspektion. Katten satt helt stilla hela tiden. Till slut kunde jag konstatera att den verkade helt fredlig och ofarlig. Precis som jag!

Efter allt inspekterande kände jag att jag måste koppla av en stund. Min nya vän verkade inte ett dugg trött, och satt snällt och höll mig sällskap. Mycket praktiskt måste jag jama, om vännen är jag? Då kan jag både sova och vakta samtidigt!

Visst kan man tro att det är jag? Vet inte hur jag riktigt ska kunna tacka Sippo i Regnbågslandet, Tindra, Viska och deras husse? Jag är alldeles överväldigad, vilken oerhört fin present! Kan bara jama från hjärtat tack, tack, tack!







fredag 23 februari 2018

Har du kollat i växthuset?



Det var allt på tiden, matte! Tänk om jag svultit ihjäl här inne?!


Matte skulle åka ett ärende och bli borta ett par timmar. Passade på att följa med henne ut. Solen sken, och det var riktigt skönt ute, även om jag hoppats på litet mer värme. Till min glädje upptäckte jag att växthusdörren stod öppen! Inte mycket, men jag lyckades klämma mig in. Där inne fanns den härliga värmen jag längtar så efter! Kurade ihop mig och somnade. Sov så gott att jag inte uppmärksammade att dörren stängdes. 

När jag vaknade var det inte alls lika behagligt där inne längre. Ingenting att äta hade jag heller. Så där satt jag. Och satt. 

Till slut kom matte tillbaka. Naturligtvis saknade hon mig, och undrade om jag fortfarande var ute? Jo, husse hade inte sett mig, och trodde jag var ute på spaning. Har du kollat i växthuset, undrade matte då. Nä, han hade inte sett mig när han stängde där, och inte kunde jag väl komma in genom den lilla öppningen?

Alltså, måste man lägga sig mitt framför dörren för att synas, jag bara undrar? Man borde förstås ha lärt sig det vid det här laget, att människor kan glömma att kontrollera att växthus och andra utrymmen är tomma på katter. Det ska bli skönt när växthuset står öppet, alltid!

Önskar er en härlig sista helg i vintermånaden februari!






tisdag 20 februari 2018

Lisa: Nu är jag en STOR katt!



Idag fyller jag 2 år!!!

Nu är jag en vuxen katt! Det tycker jag förstås att jag har varit ända sen jag började mitt liv på egna tassar nere i Spanien. Har med stor målmedvetenhet sett till att dirigera omgivningen att uppföra sig som jag önskat. Men nu när jag är två år kan jag också officiellt ståta med titeln vuxen katt. Till och med matte och husse måste inse det. 

Fast helt ärligt vet jag inte om det gör så stor skillnad? Jag kommer fortsätta hålla mina människor i strama tyglar, noga visande vad jag kan acceptera. Det enda jag har börjat dra ner på är balanserande på höga höjder, känns som jag växt ifrån det? Annars är bevakning, jakt och fågelskådande mina stora intressen. Tar rätt mycket tid varje dag. Och kväll! Ni kan inte tro vad mycket skumt som sker här utanför på kvällarna?! 

Idag ser jag fram emot att bli firad med min älsklingsmat, kokt kyckling med spad. På sin födelsedag ska man förstås få en rejält tilltagen portion, helst så man kan tassa dit och ta sig en bit litet då och då när suget sätter in. Och så godisbitar som tilltugg mellan varven. Att bli vuxen är värt att firas ordentligt!





fredag 16 februari 2018

Mycket klöstunna blir det










Husses mage i all ära, men på kvällarna längtar jag bara efter att få lägga mig på min klöstunna framför brasan. Först hoppar jag upp i fåtöljen, som står en bit därifrån, tar mig upp på armstödet och gör sedan ett vigt språng upp på tunnan. På bilden till höger har jag precis satt mig tillrätta. Har varit ute en stund, och njuter till fullo av värmen som strömmar emot mig. Husse och jag tycker väldigt lika om temperaturen här inne. Det ska vara varmt! När termometern går över tjugofem grader brukar matte ha synpunkter på den fortsatta eldningen. Inte jag. Hur kan det bli för varmt??





Nu har jag lagt mig tillrätta. Visst syns det vad skönt jag har det? Kommer sova gott ända tills magen väcker mig, om sådär fem timmar. Som vädret är nu blir det nog mycket klöstunna i helgen. Och även om ni inte har någon sådan hoppas jag er helg blir skön ändå!             





tisdag 13 februari 2018

Lisa: Ett suspekt djur





Litet då och då tar matte fram ett suspekt djur med otäck, borstig päls? Jag är då genast på hugget, och ser till att förhindra vidare framfart! Som ni kan se är jag väldigt effektiv. Ifall det ändå envisas med att vilja flytta sig hänger jag på. Ibland ställer matte djuret där, och går därifrån. Hon säger att "det inte är någon mening"? Vet inte riktigt vad hon syftar på då, men jag är i alla fall nöjd med att ha lyckats få stopp på djuret ännu en gång, och kan lugnt tassa därifrån.


fredag 9 februari 2018

Det börjar arta sig!



Hej!


Kolla vilken perfekt kattong jag fick härom dagen! Och dessutom med inbyggd himmelsk doft, för ett paket kattgodis hade gått sönder i den. Det låg därför små bitar gömda överallt. Kan det bli bättre?

Och så har husse äntligen kommit hem. Förutsättningarna är alltså goda för en riktigt bra helg. Hussemage, väldoftande kattong och kanske till och med litet sol, åtminstone i morgon. Och blir det inte sol i morgon, har jag i alla fall fått sol på nosen idag. Det var så mycket sol att dörren till mitt växthus stod öppen ett bra tag. Onekligen börjar det arta sig till det bättre!

Hoppas ni också får den helg ni önskar er!


  

tisdag 6 februari 2018

Lisa: Hon har det allt bra!



Falskt alarm den här gången


Matte satt i stolen helt ovetande om faran som lurade. Eller ovetande kanske inte är rätt jam, förmodligen brydde hon sig inte, väl medveten om att hon kunde vara trygg i förvissningen att jag omedelbart upptäcker och rapporterar om minsta avvikelse där ute. 

Ibland måste jag spana från flera olika fönster för att bilda mig en klar uppfattning. Och då är det bråttom! Ibland får jag rusa igenom huset många gånger, fram och tillbaka. Här på bilden gör jag en slutgiltig bedömning av läget, och kan snart meddela matte att faran är över, för denna gången. Tänk vad bra hon har det som kan sitta där och bara koppla av!






 

torsdag 1 februari 2018

Jag bara skojar litet




Idag har jag kunnat vara ute igen. Igår var innevistelse av nöden precis hela dagen, om man inte ville drunkna där ute. Eller åtminstone bli blöt upp över tassarna. För övrigt tar jag det lugnt nu. Husse är uppe i norra landet en vecka. Det tycker jag är tråkigt. Matte är det fortfarande inte nån riktig ordning på sen hon var sjuk. Hon letar efter nån slags Ork? Den verkar ha gömt sig ordentligt. Det hjälper inte att jag gör mitt bästa att motionera henne på nätterna? Nån gång i timmen brukar jag jama att matskålen är tom. Ibland skojar jag bara! Känner mig bara litet ensam och tycker det är mysigare om vi är vakna tillsammans. Så känner jag det, alltså, men jag är inte alldeles säker på att vi delar den känslan?

Nu är det snart helg igen. Jag passar på att önska er en riktigt trevlig sådan redan nu. Här ska vi nog ha en storstädning och se om vi hittar mattes Ork. Hoppas det, så det blir nån ordning på min rapportering.


 

onsdag 24 januari 2018

Lisa: Fågel eller mus - det är frågan?



Varenda kväll bänkar jag mig förväntansfullt framför datorn. Matte brukar för det mesta hålla på med något oviktigt, det får hon förstås avsluta. Nu är det nämligen MIN filmtid! Har ni också upptäckt vilken fantastiskt intressant och spännande värld som gömmer sig i apparaten? Jag ÄLSKAR den halvtimmes studier jag får varje kväll!

Jag gillar fågelfilmerna skarpt, men frågan är om inte musbion är snäppet bättre? Det enda jag inte riktigt fattar är varifrån de kommer, fåglarna och mössen, och framför allt, vart de tar vägen?? Jag brukar kolla hela området runt datorn sen, men, inte ett spår?? Får grunna litet mer på det problemet. Några saftiga stekar efter filmkvällen vore naturligtvis den perfekta avslutningen!







fredag 19 januari 2018

Äntligen har hon fattat grejen





Det har tagit många år, nästan hela mitt liv faktiskt, men äntligen har matte börjat leva litet som jag propagerat för i alla tider. Man ska inte köra på hela dagarna, utan lägga sig och vila rejäla stunder litet då och då. Nu är hon inte heller så bråkig och hoppig längre, kan ligga på henne utan att ideligen bli avkastad. Det är så mysigt att äntligen ha ungefär samma sovvanor som sin människa. Nu ska jag bara jobba litet på att få upp henne snabbare på nätterna när min magen är tom. Ibland är hon mer än lovligt svårväckt. Men det ska nog ordna sig med det också. 

Önskar alla en skön helg!

måndag 8 januari 2018

Om mattar har...



Om mattar har lunginflammation är de inte till mycket glädje, kan jag jama. Duger inte ens till att sova hos på nätterna. Man blir störd ideligen. Lyckligtvis har hon upprätthållit funktionen att ge mig nattamat, så själv mår jag prima! Men det blir nog tyst från mig här ett litet tag till.