Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 20 juli 2010

Ingen svansryckning idag

Idag har jag haft besök av den nya minimänniskan, och jag kan meddela att dess farlighet är alldeles för överdriven. Jag behövde inte akta svansen ett enda dugg, för minisen bara låg i en vagn på hjul, och verkade inte uttrycka några önskemål om att komma upp och ofreda mig. I stället hade vi en trivsam stund tillsammans runt bordet. Ja, jag deltog förstås liggande under detsamma, så skuggigt som möjligt ville jag ha det idag. Det blev så där riktigt hett i pälsen igen, snudd på jobbigt.

På morgonen, innan minimänniskan kom, var matte ute och vattnade på blommor. Jag undrar en sak. Ponera att en utsvulten katt är ute, men inget hellre vill än komma in och få litet förmiddagsfika. Är det då rätt att jag...eh...den katten ska behöva vänta och vänta på att människan som bor hos katten ska bli färdig med tja, bara ett exempel, hålla i en vattenslang? Den stackars katten kanske bara väntar och väntar, och följer människan överallt i hopp om att om möjligt bli prioriterad före blommor? Är det verkligen rätt att den katten ska komma i andra tass? Kom av någon anledning att tänka på det. Som en intressant frågeställning, alltså.

10 kommentarer:

  1. Vilken tur att du fick ha din svans ifred. Man har ju hört så mycket otäckt om dessa minimänniskor. Det där med att låta katten svälta medan människan håller i en dum slang, det är helt fel. *stampar* Katten har helt klart rätt till ett par rejäla bitar godis, samt en väldans massa gos. "Låta katten vänta..." *fnyser*

    SvaraRadera
  2. Bra att minimänniskan inte ofredade dig. Du behöver ju lugn och ro för att kunna planera allt arbete du utför. Sen är det en väldigt intressant, hypotetisk, fråga du ställer. Jag är av den bestämda uppfattningen att det är helt fel att den katt du berättar om ska komma i andra tass, efter en vattenslang! Oacceptabelt, skulle jag jama.

    SvaraRadera
  3. SIPPO: Vad bra det känns att du också tycker att ma...att den människan klantade till prioriteringarna. Blommor bara står ju där och ser blommiga ut, medan den där katten säkert gör en MASSA nytta, bara den får mat i magen!

    SvaraRadera
  4. KATTSON: Nu känner jag mig ännu mer stärkt i min uppfattning att j.. den där katten ska ha väntetidskompensation. Har hört att man kan få det vid förseningar. Ska föreslå att katten i fråga får minst fem Dentabits i kväll. Vad glad han ska bli!

    SvaraRadera
  5. Vänta du tills minimänniskan börjar krypa eller rentav gå! *ryser* Då gäller det inte bara att hålla undan svansen utan hela sig själv, för de har starka små nypor och drar och rycker i både öron, päls och tassar. När vi var små kattisar träffade brorsan och jag en minimänniska som högg tag i brorsans svans och svängde honom runt sig! Matte skrek och rusade till undsättning... men den lilla människan begrep inte varför hon inte fick leka med missen och Aragorn vinglade omkring en bra stund efter flygturen...

    Tass från Imma, abbemissa.

    SvaraRadera
  6. Va?! Vilken rysarberättelse! Åka karusell i svansen *darrar* Ska jama bestämt till min minimänniska att ALDRIG göra så med mig! *stampar med tassen*

    SvaraRadera
  7. Så skönt att den här minisen hade fredliga avsikter, än så länge. Angående den där synnerligen angelägna frågan du ställer, gällande slangar, blommor och vatten tycker vi att människan uppvisade ett märkligt beteende. Prio ett är ju Katten (med stort K)! Det smög inte omkring någon kaninstek i rabatten som människan försökte skrämma bort med slangen? Enda förmildrande omständighet vi kan komma på. Kurr och burr.

    SvaraRadera
  8. Nä, det var helt kaninfritt vad jag kunde se, eh, jag menar, jag frågade katten, och den hade inte sett någon kanin. Så jag tror inte det fanns någon enda förmildrande omständighet. Vilket jag ska påpeka för katten matte. Tass!

    SvaraRadera
  9. Skönt att du slapp svansryck men hur gick det med öronen, ibland skriker de så man blir alldeles döv. Det finns naturligtvis bara ett svar på frågan om katten går för blommorna och det är givet: KATTEN går ALLTID först. Nosbuff

    SvaraRadera
  10. Ni har helt rätt om öronen, det glömde jag, var bara på glad att jag slapp svansdragning. Det var ett förfärligt oljud om minisen. Jag tassade därifrån. Buff, buff!

    SvaraRadera